Ny samhälls- och kulturhistorisk översikt

Gränstid sekelskiftet 1870-1914

av: Leif Landen

Perioden kring förra sekelskiftet, mellan två krig, det fransk-tyska 1870 och första världskriget 1914, uppfattas som en gränstid.
Bilden som tecknas, vill ge en överblick över det som kännetecknar denna epok, i första hand de olika kulturella strömningarna.

Den nya spontaniteten och färgklangerna i musiken inspirerade impressionismens målare och poeter.
Teatern, musiken, konsten och litteraturen speglar det allmänna samhällsklimatet.
Sekularisering och kvinnorörelse börjar prägla den allmänna debatten. Social oro ökar spänningen mellan samhällsklasserna.
Det är en period av frigörelse. Individens band av religiöst och statligt tvång lossas, nya kollektiva gemenskaper växer fram.

Utförligt personregister och litteraturlista.

 

Läsprov

 

Inledningen
Skilda händelser ses som vändpunkter både i historien
och i nutid. Man uppfattar övergångar. Det kan vara
tekniska innovationer eller politiska omvälvningar som
förändrar vardagslivet. Revolutioner för nya ledare med
nya budskap till makten. Den etablerade ordningen välts
överända vid krigsutbrott då stater griper till vapen och
mobiliserar folkens resurser.
Perioden kring förra sekelskiftet bjuder på vad samtiden
såg och eftervärlden uppfattat som en gränstid. Bilden
som tecknas i det nedanstående vill ge en överblick över
det som kännetecknar denna epok. Som en tydlig
skiljelinje och vändpunkt kom man att uppleva utbrottet
av första världskriget.
Det som händer, tiden från ca. 1870 fram till 1914, kan
uppfattas som en helhet där olika komponenter påverkar
varandra, det som man med en modern teknisk term
brukar kalla ett gränssnitt. Jag har valt rubriken
Gränstid – Sekelskiftet 1870-1900, vilken syftar på
interaktiva sammanhang, även om enskildheterna tidvis
drar åt olika håll. Det är ändå en brytningstid med
många gemensamma nämnare.
Inledande sammanfattas utvecklingen inom teater,
musik och litteratur. För alla dessa estetiska
verksamheter var det en omvälvande tid. I målarkonsten
avlöste nya skolor varandra. På impressionismen följde
målerisk symbolism, expressionism, futurism och
kubism. Musik och litteratur hade en liknande
utveckling. En översikt ges, bakgrunden tecknas.
Ett andra avsnitt tar upp tekniska och medicinska
innovationer och naturvetenskapens framsteg och deras
inverkan på vardagslivet. En ny vetenskap blev
sociologin. Max Weber och Emil Durkheim analyserade
samhällsförhållanden och social oro, spänningarna
mellan de olika samhällsklasserna.
Samtidens författare kunde hysa medlidande med de
utsatta och sympatier för socialism. Den nya
kvinnorörelsen möttes av både sympati och
avståndstagande, ledde också till debatt om sexuella
frågor. Sexologin blev även ett slags vetenskap. De
religiösa banden började lösas upp, kritiken av
kristendom radikaliserades i frigjorda kretsar. Men
borgerlighetens värderingar dominerade.
Europa och Västerlandet såg den egna civilisationen
som överlägsen. Rasläror som framfördes av Arthur
Gobineau och H.C. Chamberlain blev i stort sett
oemotsagda och fick stå som etablerade sanningar.
Fördomar av det slaget blev också en grogrund för
växande judefientlighet.
Den starka individen knöts till det kapitalistiska
systemet, en idé som förfäktades av Karl Marx och Max
Weber. Mycket i tiden kretsar kring individen. Geniet
och undantagsmänniskan hyllades av Max Stirner.
Optimistiska stämningar och livsbejakelse inspirerades
av den mångtydige Friedrich Nietzsche, inte minst då
han i en framtidsvision såg Övermänniskan som en
släktets slutprodukt. Till den förkunnelsen anknöt
Maurice Barrès i sin romanserie Le culte du moi.
Individer med säregna psyken skildrades av andra
författare i verk som tog upp vilsenhet och främlingsskap
i tillvaron. Den nya psykologin analyserade svårtolkade
själsliv.
Högkonjunkturer och ekonomiska depressioner
växlade. En allmän nedgång kom 1907. Konflikter
uppstod och skärptes, mellan stater särskilt den mellan
Frankrike och Tyskland. Det fanns en allmän osäkerhet,
motsatta stämningar och förhoppningar, både tro på
kriget som en oundviklig nödvändighet och pacifism
som deklarerade hopp om en evig fred. Kriget kom
delvis som en följd av oklarheter och missförstånd. Den
12
tyske kejsaren trodde länge på engelsk neutralitet. I
England rådde tvekluvenhet. Till slut blev det
generalernas beslutsamhet och arméernas
mobiliseringar som avgjorde.

 

http://www.prembokproduktion.se

 

 

KÖP PÅ Adlibris – 266 krKÖP PÅ Bokus – 279 kr
asdasd